Nar Helvetet Kallar

<br>Jag blickar ut frn berget fjrran<br>Och hr ett skrik i den nattsliga tystnaden<br>Jag lttar mina vingar<br>Och flyger ver nordlandets frusna vidder<br>Jag hr vargens ylande tjut,<br>Eka mellan de nakna trden<br>Jag ser ddens mktiga tron,<br>Resas p det vidstrckta landskapet<br><br>Som ett monument af sten<br>Dr i natten jag sg dess sken<br>delagda r gryningsljusets strlar<br>Dr i skogen demoner vrlar<br><br>Hga djupa mktiga skog<br>Dr Guds skapelser dog<br>Mrka dystra vidstrckta land<br>Dr mrkrets vsen vandrar i hand<br><br>Jag svvar ensam genom en dunkel<br>Och mrkt frysande himmel<br>Jag knner vreden<br>Och min kraft strks nnu mer<br>Jag speglar dden och dess rike<br>I varje blick jag kasta<br>Jag befriar min sjl frn kropp och blod<br>Och fngas af mrkrets sylvassa klor